Etikett: Matarv

Matarvspodden säsong 5

Under hösten 2024 presenterade Matarvspodden sin femte säsong med en rad avsnitt som utforskade olika aspekter av mat som kulturarv. Här är en översikt över avsnitten från denna säsong:

Avsnitt 30: 800 år av matarv
I detta avsnitt gästas podden av Richard Tellström, känd från bland annat SVT:s ”Historieätarna” och aktuell med boken ”Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år”. Diskussionen kretsar kring svensk matkultur från 1200-talet fram till idag, med fokus på hur förändrade förutsättningar påverkat matvanor över tid.

Avsnitt 31: Mönstermani – trender och motiv på tryckta tyger
Textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist delar med sig av sina kunskaper om tryckta tyger för dukning och högtider. Samtalet berör matmotiv, konsthistoria och mönster, samt hur textilier berättar om samhällsutveckling och traditioner.

Avsnitt 32: Hantverksöl och mikrobryggerier
Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund, forskare inom humanekologi respektive företagsekonomi, diskuterar bryggeriunder och hantverksöl. De tar upp ölhistoria, från gårdsbryggeriernas tid till dagens trend med mikrobryggerier, samt ölens symboliska värden och dess roll inom turism och entreprenörskap.

Avsnitt 33: Julmönster som sätter stämning
Podden dyker ner i julmotiv på tryckta tyger tillsammans med Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist. De utforskar tryckta juldukar från 1920-talet och framåt, samt hur dessa textilier bidrar till att skapa julstämning och reflekterar kulturhistoriska trender.

Avsnitt 34: Hummerspår
Etnologen Simon Ekström ger en inblick i hummerns mångfacetterade roll i vårt matarv. Från att ha varit fattiga fiskares vardagsmat till en symbol för lyx och överflöd, diskuteras hummerns betydelse inom fiske, konst, djurrätt och gastronomi.

Matarvspodden säsong 5

Avsnitt 22: Svenska krogklassiker

Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer.

Medverkande

  • Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Avsnitt 23: Matarv i museer

Mat är något vi alla kan relatera till. Så även när maten dyker upp i museet. Men hur kan man jobba med mat i utställningar? Kan maten fungera som en länk mellan dagens museibesökare och dåtidens människor och deras levnadsvillkor? Matarvspodden fångar upp två olika museer och pratar mat och måltidstraditioner från olika tider och platser i Sverige. Vilka mattraditioner skymtar fram i deras magasin? Vi djupdyker i allmogekost och slottsmåltider när vi pratar matarv med koppling till Svaneholms slotts museum och Rydals museum.

Medverkande

  • Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitet
  • Christina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museum
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik
 

Avsnitt 24: Tacos, utekök och fredagsmysande

Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet.

Medverkande

  • Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
  • Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Nya avsnitt av matarvpodden

Avsnitt 19: Halv special och falafel – språk och identitet

Matarvspodden möter Johan Järlehed, lektor i flerspråkighet och segregationsforskare, och diskuterar mat och språk. Vi diskutera hur matval och kulinariska traditioner är nära kopplade till identitet och tillhörighet och kan spegla idéer om status, finkultur och fulkultur. Följ med på ett samtal om gentrifiering, matarv och manligt kodat språk. Vi pratar om hur förslag om att resa en staty med en falafel eller en halv special i Göteborg blev en het potatis. Vad korven har för plats i valrörelsen och politiken. Och inte minst göteborgska uttryck som goa gubbar och gött mos.

Medverkande:

  • Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Avsnitt 20: Kräftfest och andra svenska mattraditioner

Finns det något genuint svenskt matarv? Mattraditioner ligger oss varmt om hjärtat men internationellt står sig Sverige förhållandevis slätt som matnation om man jämför med länder som Frankrike, Italien eller Japan. Vi firar mat-dagar som Ostronets dag, Kanelbullens dag och Köttbullens dag och vi har specifika rätter och produkter som är ursprungsmärkta. Ikeas köttbullar förknippas med svensk mattradition världen över och internationella turister bjuds in att smaka något genuint svenskt genom deltagande i kräftskivan. Matarvspodden diskuterar olika former av vad som kan kallas svenskt matarv, hur nationella idéer formas och vem som har tolkningsföreträde när det gäller att kalla ett matarv för svenskt.

Medverkande:

  • Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
  • Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Avsnitt 21: Läskeblask i Sverige – en historisk exposé

Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!

Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.

Medverkande

  • Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Ny matarvsbok- Matarvets trådar

Vad gjorde grisen till sjöss och vad har Pommac för koppling till frikyrklighet? Den tvärvetenskapliga antologin Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys bjuder på ett generöst smörgåsbord med exempel på mat som kulturarv.

I boken tas läsaren med på en måltidshistorisk tur med allt från nedslag i antiken och medeltiden till håvfiske i Tornedalen, fredagsmys, husmorsskolor, prinsesstårtor, kålrötter, läskeblask och saft.

–  Mat har förmågan att binda samman olika tider och platser och väcka igenkänning. Mattraditioner och mathantverk är en viktig del av vårt kulturarv, ett kulturarv som hela tiden förändras och utvecklas i mötet mellan gammalt och nytt, säger Jenny Högström Berntson, en av redaktörerna för Matarvets trådar, och verksam vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

Mat som kulturarv

Bokomslag

Bidragen i boken tangerar olika dagsaktuella forskningsinriktningar och fångar upp frågor som kulturarv och hållbarhet, turism och identitet. Förhoppningen är att boken ska öka kunskapen om just mat som kulturarv och bidra till en ökad förståelse för dess komplexitet och giltighet både förr, i nutiden och för framtiden. Matarvets trådar väcker både igenkänning och ger nya kunskaper om mat och måltidstraditioner.

Alla bidrag är skrivna av forskare och museiverksamma och boken har ett rikt bildmaterial som visar allt från småkaksbak i Sörängens husmodersskola till håvfiske från pata i Kukkolaforsen. Flera av texterna avslutas med ett tids- eller platstypiskt recept och den som blir sugen kan laga exempelvis Marboringar, Dopp i kopp, Panerad strandsnäcka, stockfisk á la 1300-tal och Matchakakor. (text från Göteborgs Universitet, Från trendig medeltidsmat till fredagsmys och vattvälling | Göteborgs universitet (gu.se))

I Boken Matarvets trådar skriver Lisa Haeger tillsammans med museiintendent Christina Shearer om maten man åt i Rydal som var en av det platser där textilindustrin växte fram. Boken kan man köpa här:

https://www.adlibris.com/se/bok/matarvets-tradar-fran-antik-fisksas-till-svenskt-fredagsmys-9789189065956

Mer information om boken finns hos Carlssons förlag:

https://www.carlssonbokforlag.se/produkt/matarvets-tradar-fran-antik-fisksas-till-svenskt-fredagsmys

Vill man besöka Rydals museum finns mer information här:

Rydals museum – Marks kommun

Dagens Nyheter uppmärksammar Matarvspodden

September 2023 var Matarvspodden en av de poddtips som nämndes av Tara Moshizi.

Kallar den lärorik och och ” vem kunde tro att det dolde sig så många intressanta berättelser i botten av läskflaskan”

https://www.dn.se/kultur/tara-moshizi-fyra-poddar-som-tar-dig-till-goteborg-poddguide/

Nya sommaravsnitt av Matarvspodden

Under sommaren 2023 släpptes två nya avsnitt, Judiskt matarv: Cholent, Challa och kifoloch samt Och först en pommac.

Avsnitt 17: Judiskt matarv: cholent, challah och kifoloch

Maträtter, dofter och platser kan väcka minnen och binda samman dåtid och nutid. Författarinnan Elisabeth Fogel och psykologen och kulturarvsforskaren Elisabeth Punzi delar med sig av kunskaper och erfarenheter om judiskt matarv, från barndomsminnen, andra världskrigets fasor till mattraditioner i ett nytt land. I detta avsnitt av Matarvspodden pratas det bröd, ost, kastanjer, platser, matminnen och judiskt kulturarv.
 

Medverkande:

  • Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare, Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
  • Elisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg: Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023)

Avsnitt 18: Och först en Pommac

Pommac är det svenska svaret på alkoholfri Champagne som tog landet med storm under 1920-talet. Den guldskimrande drycken tillverkas efter samma recept idag som vid lanseringen 1919. Matarvspoddens Lisa Haeger möter Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, för att prata om hur Pommacens kulturarv speglar dåtidens koloniala idéer. Vi reder också ut vad Pommac har med frikyrkorörelsen att göra.

Musik i podden: Åke Grönberg med Salongsorkestern – Kom lilla flicka, kom ack, jag har en flaska Pommac (1938)

Medverkande:

  • Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Matarvspodden på vetenskapsfestivalen

Podcast: Liveinspelning av Matarvspodden

Mat- och måltidstraditioner förknippas ofta med tillhörighet men kan det också skapa utanförskap och signalera olikheter? Lyssna live till Matarvspodden som fångar upp exempel på maträtter som gått över gränserna och matarvets potential som gränsöverskridande. Dessutom kommer det tillsammans med arkeologen Maria Persson och marinbiologen Maria Bodin pratas om knasiga rätter genom historien och udda rätter från havet. Lisa Haeger moderator och Jenny Högström Berntsson producent.

Vetenskapsfestivalens sida om Matarvspodden

Matarvspodden Säsong 3

Hösten 2022 släpptes nya avsnitt i Matarvspodden. Vi har laddat med intressanta teman som medeltidens mat, mat och tider av svält, och matlagning som sorgebearbetning.

Avsnitt 15: Mat i nöd och lust

I tider av kris kan mat, måltidstraditioner och matminnen spela en stor roll för både individer och grupper. Inte bara för ens överlevnad, utan också som tröst, något som kopplar en till familjen, minnen, hemlandet, sin kultur. Matarvspoddens Lisa Haeger möter två forskare som på olika sätt arbetar med och kan relatera till matens kulturarv i tider av sorg och kris. Astrid von Rosen är konstvetaren och kulturarvsforskaren som använt sig av matlagning och matens kulturarv i sin egen sorgebearbetning. Elisabeth Punzi är psykolog och forskar om hur kulturarv i olika former kan bidra till hälsa och välbefinnande. Tillsammans samtalar de om matlagning, recept, sorgebearbetning och tillhörighet.

Avsnitt 14: Svält som svenskt matarv?

Matarvspodden blickar bakåt till 1770-talets Sverige och ser närmare på tider av matbrist och hungersnöd. Vår poddmoderator Lisa Haeger diskuterar svält, samhällsdebatt och livsmedelspolitik i matkrisens spår med historikerna Erik Hallberg och Lars Nyström, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Är svält en del av det svenska matarvet? Vilka följder fick svältåren för individen och samhället i slutet av 1700-talet och framåt? Finns det några lärdomar vi kan aktualisera i samtiden?

Avsnitt 13: Medeltida mattraditioner och jultidens matarv

I detta avsnitt av Matarvspodden tar vi oss an gamla traditioner och maträtter och letar efter matarv från medeltiden som skulle kunna kopplas till juletid i Sverige. Tillsammans med Marie Schmidt och Liselotte Öhrling, arkeologer och museipedagoger vid Lödöse museum, djupdyker vi i recept från medeltiden, från udda rätter och sötsaker till vad som återfinns på julbord idag.

Här hittar du mer om Liselotte och Marie

Lyssna på poddarna här

Matarvspodden på Bokmässan 2022

Avsnitt 12: Livepodd från Bokmässan: krismat och prepping

Först pandemi sedan krig i Europa. Vi har bunkrat toapapper och konservburkar. Att maten är livsviktig blir påtagligt i tider av kris. Kan vi lära oss något om mat och förberedelser i orostider från kristider i historien? Matarvspodden gästar Bokmässan och möter Maria Persson, doktor i arkeologi och kulturarvsforskare, och Elias Mellander, doktor i etnologi och konsumtionsforskare, båda vid Göteborgs universitet. Tillsammans med moderator Lisa Haeger diskuterar de överlevnad, matarv, falska rätter, prepping och krisberedskap.