Kategori: Kulturarv

Matarvspodden våren 2025

Avsnitt 35: Medeltida påskmat
Arkeologerna Marie Schmidt och Liselotte Öhrling från Lödöse museum pratar om mattraditioner under medeltiden, särskilt kring påsken. De diskuterar långfastan, påskens festmåltider och vilka likheter som finns mellan dåtidens och dagens påskmat.

Avsnitt 36: Japanska teceremonier
Thomas Ekholm, doktor i japansk historia vid Göteborgs universitet, lotsar lyssnarna genom den japanska teceremonin Chanoyu. Avsnittet behandlar ceremonins rötter, historia, dess mottagande i västvärlden och dess betydelse i japansk kultur.

Japanska Teceremonier på GU PLAY

Forum kulturarv 2024 Hållbar platsutveckling och kulturarv: en framtid i balans

Hur skapas en hållbar platsutveckling i balans med kulturarv och identitet?
Den frågan stod i centrum när Forum Kulturarv 2024 gick av stapeln i Hammarkullen, Göteborg. Under en dag fylld av inspiration, berättelser och framtidstro guidade Lisa Haeger publiken genom ett program där människor, minnen och platser vävdes samman till en större helhet.

1. Stolthet – Hammarkullekarnevalen

Maria Wångesjö berättade om Hammarkullekarnevalens rötter. I en tid av snabb inflyttning blev karnevalen ett sätt att bygga något gemensamt – där olika kulturer kunde mötas utan att suddas ut. En plats för kreativitet, stolthet och identitet, mitt i vardagen.

2. Tillhörighet – Hammarkullens kulturguider

Sajaa Alsaidan och Pom Sandhagen lyfte arbetet med att förändra bilden av Hammarkullen genom lokal guidning. Vem har egentligen rätt att berätta om en plats? Genom guidningarna blir samtalet ett verktyg – och platsen får tala med egna röster. Muralmålningar, personliga berättelser och engagemang skapar en känsla av tillhörighet.

3. Tillsammans – Från avkrok till turistmål

Bodil Sandell och Johanna Gustafsson tog oss med till Limmared. När platsen fick en negativ recension vände invånarna på perspektivet. Över 500 personer engagerade sig – och idag drivs Glasets Hus av 140 volontärer i samverkan med Tranemo kommun. En idéburen kraft i praktiken.

4. Inkludering – Föreningen Hoppet för kropp och själ

Sajaa Alsaidan berättade om föreningen som genom matlagning och gemenskap skapar möjligheter för kvinnor som hamnat utanför. Utan egen lokal, men full av kraft, når de ut i samhället genom högtider och vardag – med mat som mötesplats och motor för inkludering.

5. Representation räknas – Turismens roll i mångkulturella samhällen

Helena Kraff och Eva Maria Jernsand (TIMS) problematiserade varför turism ibland exkluderar. Genom att synliggöra strukturer och arbeta med representation, deltagande och delaktighet, kan turism i stället bli en inkluderande kraft – som speglar det samhälle vi faktiskt lever i.

6. Relationsskapande – Kulturarv och arkeologi för social hållbarhet

Andreas Antelid avslutade introduktionen med tankar kring kulturarvets kraft – både för att förena och separera. Genom arkeologins berättelser skapas kontakt över tid, och nya relationer byggs i nuet. Ett hållbart kulturarv ser både bakåt och framåt – samtidigt.

Forum Kulturarv 2024 blev ett mycket lyckat arrangemang av Kulturarvsakademin – fullt av nya insikter, viktiga möten och en inspirerande miljö för gemensamt lärande och framtidsskapande.

Matarvspodden säsong 5

Avsnitt 22: Svenska krogklassiker

Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer.

Medverkande

  • Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Avsnitt 23: Matarv i museer

Mat är något vi alla kan relatera till. Så även när maten dyker upp i museet. Men hur kan man jobba med mat i utställningar? Kan maten fungera som en länk mellan dagens museibesökare och dåtidens människor och deras levnadsvillkor? Matarvspodden fångar upp två olika museer och pratar mat och måltidstraditioner från olika tider och platser i Sverige. Vilka mattraditioner skymtar fram i deras magasin? Vi djupdyker i allmogekost och slottsmåltider när vi pratar matarv med koppling till Svaneholms slotts museum och Rydals museum.

Medverkande

  • Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitet
  • Christina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museum
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik
 

Avsnitt 24: Tacos, utekök och fredagsmysande

Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet.

Medverkande

  • Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
  • Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik

Moderera konferens på Saab museet

När PRISMA kulturarv skulle ha en nystart för att fokusera på framtiden, var Lisa Haeger moderator och workshopledare.

Vad är prisma?

Prisma Västra Götaland är en digital arena och mötesplats för vårt fantastiska industriella kulturarv och vår oöverträffade samhällsutveckling från 1850 fram till idag. 

Läs mer om deras fina arbete här:

Prisma Västra Götaland (prismavg.se)

Nya avsnitt av matarvpodden

Avsnitt 19: Halv special och falafel – språk och identitet

Matarvspodden möter Johan Järlehed, lektor i flerspråkighet och segregationsforskare, och diskuterar mat och språk. Vi diskutera hur matval och kulinariska traditioner är nära kopplade till identitet och tillhörighet och kan spegla idéer om status, finkultur och fulkultur. Följ med på ett samtal om gentrifiering, matarv och manligt kodat språk. Vi pratar om hur förslag om att resa en staty med en falafel eller en halv special i Göteborg blev en het potatis. Vad korven har för plats i valrörelsen och politiken. Och inte minst göteborgska uttryck som goa gubbar och gött mos.

Medverkande:

  • Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Avsnitt 20: Kräftfest och andra svenska mattraditioner

Finns det något genuint svenskt matarv? Mattraditioner ligger oss varmt om hjärtat men internationellt står sig Sverige förhållandevis slätt som matnation om man jämför med länder som Frankrike, Italien eller Japan. Vi firar mat-dagar som Ostronets dag, Kanelbullens dag och Köttbullens dag och vi har specifika rätter och produkter som är ursprungsmärkta. Ikeas köttbullar förknippas med svensk mattradition världen över och internationella turister bjuds in att smaka något genuint svenskt genom deltagande i kräftskivan. Matarvspodden diskuterar olika former av vad som kan kallas svenskt matarv, hur nationella idéer formas och vem som har tolkningsföreträde när det gäller att kalla ett matarv för svenskt.

Medverkande:

  • Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
  • Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Avsnitt 21: Läskeblask i Sverige – en historisk exposé

Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!

Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.

Medverkande

  • Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Kulturarv på bokmässan

Prylar, minnen och judiskt kulturarv

Ett syskrin, ett kuddfodral och ett radband. Oansenliga föremål vid första anblick, men om man tittar närmare förmedlar de historier, minnen, trauman och kärlek. Tillsammans med Elisabeth Fogel, Josef Frischer och Anita Synnestvedt – och deras föremål – tar Lisa Haeger oss med på ett samtal om judiskt kulturarv, barndomsminnen, hågkomst och återupprättelse. 

Medverkande: Elisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg – Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023); Josef Frischer, psykolog; Anita Synnestvedt, kulturarvsforskare och arkeolog, Institutionen för historiska studier och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet

Moderator: Lisa Haeger, museolog och kulturstrateg

Ny matarvsbok- Matarvets trådar

Vad gjorde grisen till sjöss och vad har Pommac för koppling till frikyrklighet? Den tvärvetenskapliga antologin Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys bjuder på ett generöst smörgåsbord med exempel på mat som kulturarv.

I boken tas läsaren med på en måltidshistorisk tur med allt från nedslag i antiken och medeltiden till håvfiske i Tornedalen, fredagsmys, husmorsskolor, prinsesstårtor, kålrötter, läskeblask och saft.

–  Mat har förmågan att binda samman olika tider och platser och väcka igenkänning. Mattraditioner och mathantverk är en viktig del av vårt kulturarv, ett kulturarv som hela tiden förändras och utvecklas i mötet mellan gammalt och nytt, säger Jenny Högström Berntson, en av redaktörerna för Matarvets trådar, och verksam vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

Mat som kulturarv

Bokomslag

Bidragen i boken tangerar olika dagsaktuella forskningsinriktningar och fångar upp frågor som kulturarv och hållbarhet, turism och identitet. Förhoppningen är att boken ska öka kunskapen om just mat som kulturarv och bidra till en ökad förståelse för dess komplexitet och giltighet både förr, i nutiden och för framtiden. Matarvets trådar väcker både igenkänning och ger nya kunskaper om mat och måltidstraditioner.

Alla bidrag är skrivna av forskare och museiverksamma och boken har ett rikt bildmaterial som visar allt från småkaksbak i Sörängens husmodersskola till håvfiske från pata i Kukkolaforsen. Flera av texterna avslutas med ett tids- eller platstypiskt recept och den som blir sugen kan laga exempelvis Marboringar, Dopp i kopp, Panerad strandsnäcka, stockfisk á la 1300-tal och Matchakakor. (text från Göteborgs Universitet, Från trendig medeltidsmat till fredagsmys och vattvälling | Göteborgs universitet (gu.se))

I Boken Matarvets trådar skriver Lisa Haeger tillsammans med museiintendent Christina Shearer om maten man åt i Rydal som var en av det platser där textilindustrin växte fram. Boken kan man köpa här:

https://www.adlibris.com/se/bok/matarvets-tradar-fran-antik-fisksas-till-svenskt-fredagsmys-9789189065956

Mer information om boken finns hos Carlssons förlag:

https://www.carlssonbokforlag.se/produkt/matarvets-tradar-fran-antik-fisksas-till-svenskt-fredagsmys

Vill man besöka Rydals museum finns mer information här:

Rydals museum – Marks kommun

Dagens Nyheter uppmärksammar Matarvspodden

September 2023 var Matarvspodden en av de poddtips som nämndes av Tara Moshizi.

Kallar den lärorik och och ” vem kunde tro att det dolde sig så många intressanta berättelser i botten av läskflaskan”

https://www.dn.se/kultur/tara-moshizi-fyra-poddar-som-tar-dig-till-goteborg-poddguide/

Nya sommaravsnitt av Matarvspodden

Under sommaren 2023 släpptes två nya avsnitt, Judiskt matarv: Cholent, Challa och kifoloch samt Och först en pommac.

Avsnitt 17: Judiskt matarv: cholent, challah och kifoloch

Maträtter, dofter och platser kan väcka minnen och binda samman dåtid och nutid. Författarinnan Elisabeth Fogel och psykologen och kulturarvsforskaren Elisabeth Punzi delar med sig av kunskaper och erfarenheter om judiskt matarv, från barndomsminnen, andra världskrigets fasor till mattraditioner i ett nytt land. I detta avsnitt av Matarvspodden pratas det bröd, ost, kastanjer, platser, matminnen och judiskt kulturarv.
 

Medverkande:

  • Elisabeth Punzi, psykolog och kulturarvsforskare, Institutionen för socialt arbete och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
  • Elisabeth Fogel, författare till boken Från Sighet till Göteborg: Riszis och Leibis resa genom livet (Bokförlaget Korpen 2023)

Avsnitt 18: Och först en Pommac

Pommac är det svenska svaret på alkoholfri Champagne som tog landet med storm under 1920-talet. Den guldskimrande drycken tillverkas efter samma recept idag som vid lanseringen 1919. Matarvspoddens Lisa Haeger möter Martin Berntson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, för att prata om hur Pommacens kulturarv speglar dåtidens koloniala idéer. Vi reder också ut vad Pommac har med frikyrkorörelsen att göra.

Musik i podden: Åke Grönberg med Salongsorkestern – Kom lilla flicka, kom ack, jag har en flaska Pommac (1938)

Medverkande:

  • Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
  • Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Producent: Jenny Högström Berntson, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet